Det går framåt. Äntligen!
Måste börja med att än en gång prisa den fantastiska människan på Kf som jag pratade med när vi fick besked om inledande. Så mänsklig och trevlig!
I veckan fick vi uträkning hur vår skuldsanering kommer se ut. Så nu ska vi kolla igenom alla uppgifter och höra av oss a.s.a.p så att de kan skicka ut förslagen till fodringsägarna. Så nu blir det en jobbig väntan igen. :/
Men det borde ju gå vägen? Visst?!?!
Ja, ska kolla igenom siffrorna samt fundera på om jag har några ev. frågor att ställa när jag ändå ska kontakta Kf. Gissar att de kanske inte jobbar heldag idag då det är dag före röd dag, och vill få detta gjort snarast.
Så gott det känns att vara på väg! Åt rätt håll, att se ett slut! =)
Väntar och väntar....
Ja, det är inte så mycket annat än väntan nu. tycker väl att vi borde höra något snart.
Pratade med en fantastiskt trevlig människa på Ikanos kravavdelning igår, eftersom vi inte får betala på krediter så har vi inte gjort det, och då kommer det en liten fundering i brevlådan där vi uppmanades att höra av oss då de saknade betalning. Väluppfostrad som jag är så hörde jag av mig på en gång och förklarade hur läget är. Det fantastiska är att h*n bemöter mig som en människa med värde, och dessutom verkade tycka att det var himlans bra av mig att kontakta dem och informera varför vi ställt in betalningarna. så jävla nöjd jag känner mig att jag faceade problemet med en gång.
Klapp på axeln!
Perioden efter beslut om inledande och fram tills nu har varit helt otroligt bra tycker jag. Första gången på flera år som jag inte går runt med en skämsskylt runt halsen. Känns verkligen som att jag har upptäckt en fantastisk religion och vill åka runt på turné och predika........ (läses med mässande röst och tydliga överdrifter på rättan ställen... ;)
Vänner, sälla er till oss. Tag era problem i rejält grepp och se dem in i vitögat, vik ej undan med blicken utan bered er på hårt arbete som kommer göra gott för sinnet och friden.
Var icke rädda, problemen växer ej av att uppmärksammas, tvärtom urholkas dem och krymper framför eder. Vik ej undan med blicken ty det är i ouppmärksamhet som problemen blommar, det är i skymundan de får kraft att växa dig övermäktig, det är i mörkret som problemen tar skammen och föraktet i sin hand och kväver eder till att känna maktlöshet, förtvivlan och förnedring.
Kom kära vän, kom, visa din kraft, din styrka, din vilja, låt problemet vara den som ska försvara sig, som ska förklara, som behöver rättfärdiga sig. Du är inte problemet min vän, det är problemet som är problem. Fäst blicken och håll den, spänn den i epicentrum av bekymren och vik ej av. Håll fast, du är stark. Nyttja de verktyg som erbjuds på vägen och tro på dig själv så som barnet som tar sina första stapplande steg tror på sin styrka att resa sig och gå.
Styrka är du, kraften är du, lösningen är du. Lösningen är Du.
Du är svaret.
Mmmm, säger ju att jag känner mig frälst. Frälst eller helt utarbetat, skillnaden är kanske hårfin.... ;)
