insolvensia

Har du varit med om det?

Att det känns som att det syns på dig att du är skyldig pengar. Inte skyldig som i att du handlat på kredit. Utan skyldig pengar som du aldrig kommer att kunna betala. Räntan tickar på som en elmätare en kall januaridag och du undviker att se andra människor i ögonen för att du skäms så.

Fy s-t-n. Fy f-n. Fy, fy, fy. Vad det är jobbigt att ha noll i självkänsla. Att till och med undvika att titta på sin egen spegelbild. För den blicken som möter dig där, är den värsta av alla. Det är den blicken som dömer dig hårdast. Som straffar dig, hackar på dig och nog fasiken säger blicken i spegeln att du är rätt ful också. Du är inte bara fattig utan även ful.
Då är det inte lätt att kämpa. All energi går åt till att komma igenom dagen och hålla fasaden uppe. Fasaden om att vi lever ett vanligt normalt liv.

Jag har varit där. Alldeles för länge. vi är många som är där eller har varit. Men vi måste inte stanna där. Det är jobbigt att resa sig och ta tag i sig själv. Ta tag i livet. Ta tag i relationen. Ta tag i ekonomin. Ta tag. Men det går.