insolvensia

Jag gick ut hårt i början av veckan, mailade runt och nu så har det trillat in lite härliga brev.

Men jag saknar ett par stycken. Ett par fordringsägare var trevliga och svarade på mailet att det var papper på väg via post.

Har även skickat efter papper så jag kan fylla i ansökan, men de har inte kommit. Skatteverket kanske skickar med B-post.

Jag är så spänd! Tänk om det faktiskt är som så att någon tycker att vi har rätt att få skuldsanering. Tänk om man verkligen kan se ett slut på vår ekonomiska kris. Tänk om vi kan ta av oss vår tunga packning och få leva. På riktigt.

Våra barn kommer vara vuxna då. Vi har levt på små slantar hela deras uppväxt, men tänk om vi kan hjälpa dem när de börjar sitt egna liv. När vi får barnbarn. (även om det dröjer!)

Tänk att ha möjlighet att spara ihop till en resa, och inte bara till ett biobesök.

Tänk känslan att slippa känna sig som en värdelös liten människa som har skulder hos Fogden...

Jag är så ivrig att få skicka in ansökan. Men samtidigt så kommer det vara så jobbigt att skiva ner skulderna på papper och formulera sig på ett bra sätt hur situationen uppstod.